Cato
Cato d.y. (Maʹrcus Poʹrcius Cato), 95–46 f.Kr., romersk senator, sonsonson till Cato d.ä.
År 64 var Cato kvaestor och senare också folktribun och praetor (62 respektive 54 f.Kr.). Han kombinerade en strängt republikansk hållning med en stoisk filosofi och blev i senaten ledande för de konservativa optimaternas kamp mot Caesars och Pompejus maktsträvanden; dessutom inskred han mot den utbredda korruptionen under valkampanjerna. Hans
Information om artikeln
Medverkande
Mats Cullhed
Källangivelse