il dolce stil nuovo
dolce stil nuovo [doʹltʃe stiʹlnwɔ:ʹvo] (ital., ’den nya ljuva stilen’), dolce stil novo, egentligen il dolce stil nuovo, ’den nya ljuva stilen’, benämning på den italienska poesi som blomstrade i Toscana vid slutet av 1200-talet.
Stilen, som delvis var en vidareutveckling av den provensalska trubadurdiktningen, kännetecknas av en idealiserad syn på kärleken och dess mystik, inspirerad bl.a. av platonismen. Det språk man begagnade sig av i sonetter och ballader var klangrikt och musikaliskt. Guido Guinizelli (född ca 1240, död 1276) anses vara riktningens grundare. De
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse