Uppteckning av fornlämningar inleddes i Sverige med 1600-talets ”Rannsakningar om antikviteter”. På 1800-talet antecknades fornlämningar bl.a. av Vitterhetsakademiens stipendiater, av regionala intressenter och vid de äldre geologiska karteringarna. Systematiska inventeringar upptogs av Riksantikvarieämbetet på 1920-talet och fick fast form 1937, då riksdagen beslöt att fornlämningar skulle införas på ”Ekonomisk karta