fronden
fronden [frɔʹŋdən] (La Fronde, av franska fronde egentligen ’slunga’; betydelsen ’politiskt missnöje’ beror antagligen på att de upproriska parisarna jämfördes med gatpojkar, som använde slungor i sina slagsmål), sammanfattande benämning på olika motståndsgrupper (”frondörer”) i Frankrike under Ludvig XIV:s minderårighet, då kardinal Mazarin och änkedrottningen, Anna av Österrike, ledde regeringen.
Fronden framträdde i två skepnader: den parlamentariska (1648–49) och den högadliga (1650–53). Kungamaktens expansion hade börjat väcka motstånd både inom ämbetsadeln, ledd av de högre domstolarna (les parlements), och bland de stora furstefamiljerna. Parlamenten, särskilt det i Paris, hade ambitionen att spela en politisk roll som motvikt mot
Information om artikeln
Medverkande
Bengt Ankarloo
Källangivelse