föreningsliv
föreningsliv var för de breda folklagren i Sverige tämligen obekant före mitten av 1800-talet.
Att tillhöra ordnar och klubbar var förbehållet aristokratin och städernas borgerskap. Sådana sällskap hade grundats i rätt stor omfattning under 1700-talet. Frihetstidens samhällsklimat gynnade uppkomsten av politiska klubbar. Vid övergången till 1800-talet blomstrade åtskilliga religiösa och mystiska sällskap. Inom de borgerliga samhällsklasserna präglades decennierna kring 1800-talets mitt av ett intensivt
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Mats Hellspong
Källangivelse