försvarslös
försvarslös, förr benämning på den som inte var egen näringsidkare, hade fast anställning eller egen förmögenhet, så att han kunde försörja sig.
Benämningen utvecklades ur begreppet laga försvar, som tillkom på 1500-talet och syftade på det skydd mot utskrivning till krigstjänst som adelns landbönder och tjänstefolk åtnjöt. Man gav sina anställda ”försvar”. De som saknade sådant var försvarslösa.
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse