I arbeten från sekelskiftet fastslog Georges Friedel Bravais-gitters användbarhet för att beskriva verkliga kristaller. Han studerade även vätskekristaller, och införde bl.a. benämningen mesomorf materia för dessa samt uppdelningen i nematisk och smektisk fas. År 1922 publicerade han en numera klassisk monografi över vätskekristaller.