Med Svart gud, vit djävul (1964), Jorden skälver (1967) och Antonio-Das-Mortes – de dödas vän (1969) blev Glauber Rocha en ledande kraft i den brasilianska filmrörelsen Cinema Nôvo. Hans verk förenar en lyrisk, allegorisk bildstil med teman om revolutionärt våld i en kultur av hunger och förtryck.