gregorianska reformrörelsen

gregorianska reformrörelsen, kyrklig reformrörelse under högmedeltiden, benämnd efter påven Gregorius VII.

Den har sin bakgrund i 800- och 900-talens klosterreformer med krav på klostrens ekonomiska och judiciella självständighet under en av munkarna vald abbot. Med reformpåvedömet från Leo IX överfördes motsvarande program på kyrkan som helhet, där påven framstod som ”abbot”, vald av kardinalerna (synodbeslut 1059). Under Gregorius VII utvecklades reformkraven till ett

Litteraturanvisning

Medverkande

Jan Arvid Hellström

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.