Hemmafruepoken i Sverige inleddes under 1930-talet och nådde sin kulmen på 1950-talet. Utvecklingen efter 1930 innebar att sysselsättningen i jordbruket minskade, samtidigt som äktenskapsbildningen och antalet hemmafruar ökade. I samband med det urbaniseringsskede som följde med industrialiseringen flyttades i hög grad det produktiva arbetet från hushållet/familjen till fabriken, medan omsorgsarbetet