hålväg
hålväg, arkeologisk benämning på äldre färdväg som nötts upp genom användning och vattenerosion, särskilt i sandig och sluttande mark, där sådana vägar kan anta närmast tunnelartad karaktär.
Hålvägar anknyter ofta till andra fornlämningar, t.ex. gravfält. Genom att vägar lagts om när äldre sträckningar blivit djupa och sumpiga har stora system av hålvägar bildats vid livligt trafikerade farvägar, i Sverige bl.a. längs delar av den medeltida Eriksgatan i Västergötland och vid det gamla vadstället Flottsund söder om Uppsala.
Information om artikeln
Källangivelse