Dalsland, landskap väster om Vänern. Det gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och

(20 av 141 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Trots sin begränsade areal har Dalsland synnerligen varierade terrängformer med huvudparten tillhörande det sprickdalslandskap som karakteriserar den Mellansvenska sänkan. Högst når landytan i norr där ett mindre avsnitt räknas till norrlandsterrängen, med Baljåsen som landskapets högsta punkt, 303 m ö.h.

Dalslands topografi har formats under medverkan av både inre krafter i form av veckning, överskjutning och förkastning, och yttre som vittring och

(62 av 432 ord)

Klimat

Dalslands klimat påverkas av Skagerrak i väster och Vänern i öster. Det gäller framför allt landskapets södra del medan den norra har en

(23 av 163 ord)

Växtliv

Dalsland är ett skogspräglat landskap, och barrskogen är helt dominerande. Granskog intar

(12 av 82 ord)

Djurliv

Älgen är vanligast av de större däggdjuren, men rådjur, dov- och

(11 av 72 ord)

Kulturlandskap

Kulturlandskapet i Dalsland varierar starkt beroende på de naturgivna förutsättningarna; i vissa delar är förhållandena sydsvenska,

(16 av 108 ord)

Dialekter

Dalsländskan, eller dalbomålen, delar olika dialektdrag med de angränsande områdena. Ofta uppvisas i dalsländskan ett drag i södra, ett annat i norra delen av landskapet, t.ex. den äldre formen fe ’fä’ i norr och i söder. Andra gånger går däremot skiljelinjen mellan östligt och västligt i landskapet.

Dalsländskan har således en del drag gemensamma med de

(57 av 401 ord)

Ortnamn

Dal (1281 skrivet de Dal) betecknade ursprungligen den sydöstra delen av landskapet utmed Vänern, motsvarande de östligaste delarna av Sundals och Nordals härader. Namnet motsvarar substantivet dal och är givet i kontrast till bergsbygderna i norr och väster. Formen Dalsland, första gången belagd 1508, är bildad parallellt med andra landskapsnamn på -land.

Bland

(53 av 376 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Dalsland upplevde under 1800-talet en mycket kraftig befolkningsökning, och trots jordbrukets expansion efter laga skiftesreformen, exempelvis genom nyodlingar, sjösänkningar och skogsröjningar, blev

(22 av 154 ord)

Dalsland i litteraturen

Gunno Dahlstierna skrev den första kända dikten på dalslandsdialekt, den friska och vackra ”Giöta Kiämpa-Wisa om Kåningen å Herr Pädar”, en segersång

(22 av 154 ord)

Arkitektur

Byggnadskulturen i Dalsland har fått sin prägel av landskapets karaktär av gränsprovins. Den traditionella dalsländska gården med av stängsel åtskilda mangårds- och fägårdsområden är av samma typ som förekommer i stora delar av Mellansverige

(34 av 239 ord)

Musik

De lokala folkliga musiktraditionerna har uppmärksammats huvudsakligen under 1900-talet. Uppteckningar och

(11 av 72 ord)

Folkkultur

Folkkulturen i Dalsland präglades av landskapets karaktär av gränsprovins mellan inflytanden från skilda håll. Detta är särskilt tydligt inom byggnadskulturen (se avsnittet

(22 av 157 ord)

Förhistoria

Spår av forntida bosättning finns inom större delen av Dalsland, på Dalboslätten i anslutning till Västergötland och i Valbodalen i anslutning till Bohuslän, glesare i det norra skogs- och sjöområdet. Omkring 4 800 förhistoriska fasta

(35 av 237 ord)

Historia

Namnet Dalsland uppträder för första gången 1508. Tidigare kallades landskapet Dal. Detta namn torde i sin tur ursprungligen blott ha avsett den sydöstra utmed Vänern belägna slättbygden. Gränstrakterna mellan det nuvarande Dalsland och Norge benämndes Markerna, ’gränsområdena’. Eftersom hela landskapet under medeltiden tillhörde Västergötlands lagsaga och Skara stift, blev det från västgötarnas synpunkt naturligt att utsträcka beteckningen Dal till att

(60 av 423 ord)

Medverkande

  • Gunnar Johanson-Thor
  • Gustaf Jonasson
  • Hans Ponnert
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Erik Edlund
  • Märta Ramsten
  • Sven Behrens
  • Tomas Germundsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Allmänt:
Hembygden (utkommer årligen sedan 1921);
Svenska Turistföreningens årsskrift 1981; Älvsborgs läns landsting, Dalsland: Ett himmelrike på jorden (1982);
M.S. Roth (utgivare), Dalsland: Ett bildverk (1959).
Natur:
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Natur i Älvsborgs län (1976);
Per-Arne Andersson, Flora över Dal (1981);
N.-G. Karvik & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Dalsland (1953).
Dialekter:
G. Bergman, ”Om Dahlstiernas språkform och dalsländskan nu”, Arkiv för nordisk filologi 1933;
E. Noreen, Ärtemarksmålets ljudlära (1917–43);
B. Pamp, Svenska dialekter (1978).
Ortnamn:
Sveriges ortnamn: Ortnamnen i Älvsborgs län 15–19 (1910–15);
E. Rosell, Ortnamn i Dalsland (1983).
Litteratur:
A.G. Bördh, ”Dalsländsk diktning”, Färgelanda 1923–29;
N.I. Svensson, ”Dalslandslitteratur”, Svenska Turistföreningens årsskrift (1936).
Förhistoria:
K.-G. Selinge, ”Fornlämningar i gränsbygd: Om arkeologisk miljö i Älvsborgs län”, Älvsborgs län: Historia i gränsbygd (1997).
Historia:
S.A. Hallbäck, Dalsland (1982);
A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal 1–2 (1851–52);
P. Noreen, Emigrationen från Sundals härad i Dalsland 1860–1865 (1987);
K. Rex Svensson, Hällristningar i Älvsborgs län (1982);
K. Rex Svensson, Hästefjorden under stenåldern (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Dalsland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dalsland