internering
internering (av internera, av franska interner ’instänga’, ’inspärra’, av latin inteʹrnus ’inre’), frihetsberövande utan angiven tidsbegränsning; inom straffrätten en äldre, relativt tidsobestämd frihetsberövande brottspåföljd som infördes 1927.
Den var avsedd för psykiskt normala återfallsförbrytare. Domstolen fastställde en minsta tid av 1–12 år för anstaltsvistelsen. Någon maximitid fanns inte. Efter anstaltsbehandlingen följde vård utom anstalt med möjlighet till återintagning. Påföljden förvaring fogades till internering 1965. Reaktioner mot tidsobestämda brottspåföljder ledde till att internering avskaffades 1981.
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.