Frænkels meriter för uppdraget var av två slag. Dels var han en friluftsmänniska; han hade varit praktikant vid de norrländska järnvägsbyggena och ägnat sig åt fjällvandring och långvariga naturvistelser. Dels hade han tekniska kunskaper; han utexaminerades som väg- och vattenbyggnadsingenjör från Tekniska högskolan 1896.