kontrasignatioʹn (av kontrasignera, av nylat. contrasiʹgno, av latin coʹntra ’mot’ och siʹgno ’förse med märke’, ’utmärka’, av siʹgnum ’kännetecken’, ’(sär)märke’), namnunderskrift av den som handlagt ett ärende, i regel anbringad på handlingen snett till höger nedanför beslutsfattarens underskrift.