kyrkojord
kyrkojord, jordegendom tillhörande biskopssäten, domkyrkor, domkapitel, församlingskyrkor, prästgårdar, kloster och andra religiösa institutioner.
Under medeltiden förvärvade kyrkan omfattande jordegendomar genom befolkningens gåvor till kyrka och prästgård när kyrkorna byggdes, genom donationer av kungar och stormän samt genom själagåvor och egna köp. År 1281 beviljades kyrkan skattefrihet för all sin dåvarande fasta egendom. För senare tillkommen jord uttogs skatt i vissa fall. Vid reformationens
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse