Sådana institutioner innefattar främst regler som avgränsar äganderätten till jorden; dvs. rätten att bruka en viss markyta, att generera inkomst därifrån och att sälja marken. Även förändringar i institutioner som reglerar t.ex. arrendeförhållanden, arbetskraftens bindning till jorden och rätten att utnyttja strategiska resurser (t.ex. vatten) kan hänföras till kategorin jordreformer.