lejd
lejd (medellågtyska leide ’eskort som (av en myndighet) lämnas åt resande till deras skydd’), försäkran om säkerhet till liv och egendom för den som frivilligt beger sig in i annans våld för att t.ex. underhandla med fienden eller svara inför rätta.
Under medeltiden utfärdade makthavarna ofta speciella lejdebrev. Enligt de svenska medeltidslagarna fick en dråpare fri lejd för att kunna närvara vid tinget under handläggningen av hans brott. Före 1921 kunde en gäldenär som rymt för en skuld få lejd för att inför rätta meddela om han ville avträda sin
Information om artikeln
Källangivelse