L. beklädde en rad höga kyrkliga ämbeten, bl.a. som högmästare för Tyska orden från 1642, men är mest känd som överbefälhavare för den kejserliga armén under trettioåriga krigets slutskede. År 1640 lyckades han fördriva svenskarna från Böhmen men besegrades senare av Lennart Torstenson vid Breitenfeld 1642.