Grunden till Marcels Ophuls berömmelse var djupborrande, väl underbyggda dokumentärer, främst Ockuperat land (1971), om kollaboratörerna i Vichytidens Frankrike, The Memory of Justice (1976), om Nürnbergrättegången i kritisk belysning, och den Oscarsbelönade Hôtel Terminus (1988), om Gestapochefen Klaus Barbie.