mundus senescens
muʹndus seneʹscens (lat., ’den åldrande världen’), föreställningen att världen försämras, åldras och dör på samma sätt som människan.
I litteraturen fanns idén i Hesiodos och Ovidius dikter om världsåldrarna, från guldåldern till järnåldern. Under medeltid och nyare tid åberopades gärna som exempel att naturen, vilken i dikter om guldåldern och i Bibeln beskrivits som fruktbar och ymnig, senare blivit svag och kraftlös. Häri såg man tecken på att
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse