Sverige–Norge lovade att inte avträda något landområde till Ryssland mot att västmakterna garanterade deras territoriella integritet. Bakgrunden var Oscar I:s aktiva utrikespolitik, som syftade till att manövrera in Sverige–Norge i det pågående Krimkriget. Denna politik havererade på grund av freden i Paris i januari 1856. Traktatens enda och magra utbyte