ofelbarhetsdogmen
ofelbarhetsdogmen, dogmen om att påven är ofelbar (latin infallibilis) när han uttalar sig ex cathedra och definierar en lära angående tron eller moralen som något som måste hållas av hela kyrkan.
Dogmen fastställdes 1870 vid Första Vatikankonciliet. Den aktualiserades t.ex. 1950, då dogmen om Marias upptagande till himlen fastslogs av Pius XII.
Information om artikeln
Källangivelse