samer
samer, etnisk och språklig minoritet i Nordskandinavien och på Kolahalvön. Eftersom etnicitet inte registreras i Sverige finns inga officiella uppgifter om antalet samer. En grov uppskattning är att det lever mellan 20 0000 och 100 000 samer
(37 av 248 ord)Kulturhistoria
Arkeologer har belägg för 10 000 år gamla bosättningar i Norrland. Det är svårt att avgöra vilka
(17 av 113 ord)Nomadiserande renskötsel
Det råder osäkerhet om när det samiska nomadsamhället utformades. Somliga forskare påstår att det skedde 1 000 år f.Kr., andra hävdar att det utformades under medeltidens senare hälft. Under 1500-talet var samer organiserade i mindre grupper och livnärde sig på småskalig renskötsel samt jakt (bland annat på vildren) och fiske. Renskötseln blev så
(53 av 377 ord)Bosättningsområden och livnäring
De samiska levnadsätten och kulturformerna uppvisar stor variation. Längs den nordnorska kusten finns sjösamer. De har under lång tid varit bofasta inne i fjordarna, där de levde på havsfångst, viss boskapsskötsel och jordbruk, men således inte av renskötsel. Längre ut mot havet bodde norrmän. Renskötande samer förekommer däremot än i dag bland Finnmarkens lågfjäll
(54 av 384 ord)Bostadsformer och bruksföremål
De nomadiserande samernas klassiska bostadsform, kåta, förekom i olika typer, dels flyttbara, som klykstångskåtan och bågstångskåtan, dels stationära, som de norska samernas gamme och skogssamernas timrade kåta. Det förekom flera slags förrådshus, i södra lappmarkerna bland annat en matbod på hög mittstolpe,
(42 av 299 ord)Religion
Förkristen religion
Vår kunskap om samernas förkristna religion bygger främst på texter av missionärer och präster från cirka 1670 till cirka 1750 men även på arkeologiskt material som offerplatser och gravar, sakrala ortnamn och senare muntlig tradition. Redan på 1000-talet togs initiativ till samers kristnande, en verksamhet som kom att intensifieras under 1500- och 1600-talen. Detta jämte kontakten med andra folk ledde till att den samiska kulturen och därmed religionen kom att tillföras element utifrån.
Enligt den samiska trosuppfattningen delades världsalltet in
(80 av 584 ord)Kristendomen
Under medeltiden nåddes samerna sporadiskt av kristendomen. På ryskt område övergick de till den ortodoxa kyrkan. Först efter reformationen (1500–1600-talen) inledde svenska myndigheter ett tvångskristnande av samerna, och den
(29 av 206 ord)Beskattning och gränsdragning i Sápmi
”Finnskatt” och ”finnfärder” omtalas tidigt i berättelser om kontakterna med samerna. Huvudsyftet med kontakterna var att säkra den svenska statens överhöghet och att driva in skatt. Under medeltiden sköttes handeln med samerna och beskattningen av dem av birkarlarna, men kronan övergick under Gustav Vasas tid till att driva in skatten med egna lappfogdar (på 1700-talet ersatta av kronofogdar). Under Gustav Vasas tid ökade även beskattningen av samer. Från 1695 var det lappbyn som betalade en kollektiv skatt, som man fördelade
(80 av 915 ord)Utbildning
Folkundervisningen bland samerna har anor från Vasatiden. Genom Skytteanska skolan i Lycksele (tillkommen 1632) och de fasta skolorna vid lappmarkens huvudkyrkor under 1700-talet grundlades den särskilda ”nomadundervisningen”. Skolorna var ett slags enkla seminarier, eftersom eleverna senare skulle verka som ambulerande lärare, så kallade kateketer, på sina hemorter. Fast och ambulerande undervisning levde under olika former kvar långt in på 1900-talet. Den samundervisning mellan samebarn och andra barn som utvecklades från 1800-talets
(71 av 506 ord)Samisk politisk mobilisering och organisering
De samiska organisationssträvandena är av ungt datum, om man bortser från de organisationsformer som tidigt fanns i de samiska fångst- och nomadsamhällena, såsom siida. Strax efter 1900 växte de första lokala sameföreningarna fram. I Sverige skedde det främst inom sydsamiskt område som en reaktion mot jordbrukskolonisationen och dess orättvisor, och i Finnmarken som en protest mot förnorskningspolitiken på framför allt skolans område. Tidiga föreningar var Vilhelmina–Åsele sameförening 1904. En av pionjärerna för att samerna skulle organisera sig var Elsa Laula
(80 av 609 ord)Samiska institutioner
Sedan 1970-talet har samerna framträtt med en ökad etnisk självkänsla, som bland annat tagit sig uttryck i en strävan att skapa egna institutioner. Denna strävan har underlättats av en parallell utveckling
(31 av 219 ord)Samesamhället i dag
I dag är den samiska befolkningen i hög grad integrerad i majoritetssamhället. Mycket av det särpräglade i samekulturen, som tidigare var knutet till gamla näringsformer, försvann med en ny tids ekonomiska och sociala förändringar. Omläggning av livsstil, språkbyte och förvärvsarbete i det icke-samiska samhället har på sina håll också försvagat den samiska identitetskänslan, alla andra positiva trender till trots. Trots att samerna 1977 erkändes som ett urfolk är förhållandet till staten komplicerat,
(72 av 512 ord)