Bibelns centrala roll förde tidigt upp hebreiska och syriska på universitetens program (lärostol i Uppsala från 1621). Hit räknades snart arabiska, och så småningom inkluderades även turkiska och persiska i ämnet. Under 1700-talets ostindienhandel väcktes också intresset för Indien och Kina. Upplysningstidens föreställning om Indien som mänsklighetens kulturvagga befordrade studiet