pankromatisk film
pankromaʹtisk film (av pan- och grekiska chrōmatikoʹs ’som rör färg’, av chrōʹma ’färg’), svartvit fotofilm avstämd för att ge en tonriktig återgivning av alla färger, uppfunnen 1902 av de tyska kemisterna Adolf Miethe (1862–1927) och Arthur Traube (1878–1948).
Då den pankromatiska filmen är känslig för hela färgspektrumet måste den framkallas i fullständigt mörker; eventuellt kan en svagt lysande grönfärgad mörkrumslampa utnyttjas för kontroll av processen. Se även sensibilisering.
Information om artikeln
Källangivelse