principatet

principaʹtet (latin principaʹtus ’ledarskap’, ’kejsardöme’, av princeps), i historisk litteratur ofta förekommande benämning på den tidiga romerska kejsartiden (27 f.Kr.–284 e.Kr.), i motsats till det senare dominatet.

Perioden räknas från Augustus, som betraktades som den främste (princeps) i senaten och staten, till Diocletianus trontillträde. Under denna tid utgjorde princepstiteln tillsammans med den ständiga makten som prokonsul (imperium proconsulare maius) och folktribun (tribunicia potestas) basen för kejsarens ställning i Roms pseudorepublikanska författning.

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.