Medan revolutionärerna anser att samhället endast kan förbättras efter en genomgripande omstörtning, hävdar reformisterna att botemedlet uteslutande ligger i en rad reformer, vilka steg för steg förbättrar förhållandena. Ibland är reformismen mera en allmän attityd, ibland utgör den en mycket medveten strategi, där reformer även i en avlägsen framtid föregrips.