Som chef för det preussiska finansdepartementets handelsavdelning drev D. en liberal reformpolitik och verkade för att utveckla den tyska tullföreningen. Vid Tysklands enande var han en av Bismarcks medhjälpare men avgick 1876, då denne övergav den ekonomiska liberalismen. Hans memoarer (Lebenserinnerungen 1817–67, 1–2) utgavs 1905.