sanctio
saʹnctio (lat., ’straffbestämmelse’, av saʹncio ’helga’; ’bekräfta’, ’fastslå’; ’förbjuda’), inom diplomatiken benämning på det led i det medeltida brevet som redovisar straffet för den, som bryter mot bestämmelserna däri och belöningen för den som uppfyller dessa.
Sanction följer efter den egentliga texten och kom med tiden att ofta förbindas med dispositio genom uttryck som inhibentes eller prohibentes ne... (’förbjudande att...’). Straffhoten kunde vara både andliga och världsliga och i det förra fallet gälla t.ex. bannlysning och i det senare höga böter till kungen. Vid
Information om artikeln
Källangivelse