Över 1 300 offer skördades i den upphetsade stämning som rådde sedan fientliga trupper trängt in i Frankrike. Summariska rättegångar föregick oftast morden, som uppmuntrades och torde ha planlagts av personer i Pariskommunen, bland andra Jean Paul Marat. Politiskt skärpte massakern, som benämnts ”första skräckväldet”, motsättningen mellan det ultrarevolutionära Paris och övriga landet.