singularis
siʹngularis (lat., av (nuʹmerus) singulaʹris, av singulaʹris ’som hör till ental’, ’enskild’, ’enstaka’, av siʹngulus ’en’, ’enstaka’), en böjningsform som anger ental i motsättning till en böjningsform som anger flertal (båt, jämför båt-ar; en grön växt, jämför grön-a växter; engelska he knows, jämför they know).
Singularformen används också i de fall då det böjda ordet betecknar något som inte kan räknas: färskt smör, tysk mässing, djup bitterhet. Se numerus.
Information om artikeln
Källangivelse