Närke, landskap i Svealand. Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till

(17 av 118 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Närke ligger i Mellansvenska sänkans centrala del och 57 % av Närkes yta ligger lägre än 100 m ö.h. Kilsbergen bildar en markerad höjdrygg i nordväst med landskapets högsta punkt, 298 m ö.h., men höjdpartier finns även i sydväst, där Tiveden bildar gräns mot Västergötland och i sydöst där Tylöskog skiljer Närke från Östergötland.

Hela

(55 av 367 ord)

Klimat

Närke har ett milt klimat med maritimt inflytande. Medeltemperaturen är för

(11 av 58 ord)

Växtliv

Tall- och granskog dominerar, framför allt i Kilsbergen, Tiveden, Tylöskog och Käglan. Barrskogen har sparsam undervegetation av ljung, lingon,

(19 av 129 ord)

Djurliv

Närke är i förhållande till sin storlek mycket artrikt, eftersom flera olika naturtyper möts; detta är speciellt tydligt i småkrypsfaunan.

(20 av 137 ord)

Kulturlandskap

Bebyggelsegeografiskt hör Närke till östra Mellansverige (jämför by). Den dominerande bebyggelsetypen före skiftena var mindre byar. Större byagglomerationer fanns framför allt i de

(23 av 160 ord)

Dialekter

Närke hör till det mellansvenska språkområdet och är ur dialektsynpunkt relativt enhetligt. Från den centrala slättbygdens mål skiljer sig dock i flera avseenden språket i de västra och södra delarna av landskapet. I Nysunds socken i väster möter värmländskt mål. Allmänt mellansvenska drag är d-bortfall i ordslut efter vokal och

(50 av 359 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet (1165–81 Neeric avskrift, 1200-talet in Nerchia) har riktat flera forskares blickar mot ett ”ur-Närke” i Kvismareområdet, där Norrbyås har hetat Närboås. När är besläktat med nar ’tvärslå’ och engelska narrow ’trång’ och kan enligt ett förslag syfta på åsen mellan sjöarna. Till detta När har man

(47 av 331 ord)

Näringsliv (i ett ekonomisk-historiskt perspektiv)

Närke har näringsmässigt varit uppdelat i en slätt- och en skogsbygd med olika karaktär. Skogsbygdens befolkning ökade mest fram till 1800-talets senare del, mycket tack vare

(26 av 183 ord)

Konst

I Närke har bevarats många medeltida konstverk, de flesta av nordtyskt ursprung såsom ett altarskåp från Kumla kyrka (1439–40), medan den intressanta Mariaskulpturen i lindträ från Mosjö kyrka (1100-talet) är lokalt tillverkad

(32 av 227 ord)

Arkitektur

Närkes byggnadskultur karakteriseras av en tydlig skillnad mellan bondebygd och bergslag. Slätten präglas av radbyar, uppförda i förhistorisk tradition på landskapets höjdryggar. Herrgryt i Viby socken är den bäst bevarade. De

(31 av 217 ord)

Musik

Närkes musikhistoria kan skiktas i landskapets bebyggelseområden: bergslag, slättbygd och staden Örebro. På landsbygden har det folkliga musiklivet dominerat. Ett särdrag i spelmanstraditionen är klarinettens starka

(26 av 185 ord)

Folkkultur

Närkes folkkultur har drag både från Göta- och Svealand liksom från såväl östra som västra Sverige. Levnadsvillkoren var annorlunda i den av jordbruk präglade slättbygden i centrala Närke än i den omgivande, glesare befolkade skogsbygden, där bergshantering var betydelsefull. Hyttor och gruvor anlades

(43 av 304 ord)

Närke i litteraturen

Lars Wivallius hämtade sitt namn från fädernegården Wivalla strax utanför Örebro. Almqvist förlade hovmarskalken Hugo Löwenstjernas Jaktslottet, den viktigaste lokaliteten i ”Törnrosens bok”,

(23 av 160 ord)

Förhistoria

Ca 5 200 fornlämningar är bevarade, nästan alla i slättbygden; många gravar och boplatser har med säkerhet odlats bort. Under äldre stenåldern utgjorde slätten inre delen av

(27 av 185 ord)

Historia

Det medeltida Närke omfattade förutom det nuvarande landskapet även delar av Värmland (Karlskoga) och Västmanland (Noraskoga) och utgjorde egen lagsaga. Örebro, som betecknas som stad från tidigt 1300-tal, tycks främst haft kungamaktens expansion att

(34 av 242 ord)

Medverkande

  • Anna Larsson
  • Barbro Werkmäster
  • Carl Olov Sommar
  • Estrid Esbjörnson
  • Gunnar Ternhag
  • Gustaf Jonasson
  • Jan von Konow
  • Karin Calissendorff
  • Klas-Göran Selinge
  • Lennart Edlund
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Det moderna Sverige 5: Svealand (1970); Natur i Örebro län, utgiven av Länsstyrelsen i Örebro län (1980);
P. Hansson, Närke (1981);
E. Rosenberg & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Närke (1947).
Kulturlandskap:
D. Hannerberg, Närkes landsbygd 1600–1820 (1941).
Konst:
J. Lindström Saxon, Närkes kyrkor i ord och bild (1928);
M. Palmær Waldén & K. Waldén, Örebro i konsten (1965).
Förhistoria:
L. Klang, ”Förhistoriska gravar i Närkes centralbygd som bebyggelsehistoriskt källmaterial”, Arkeologi i Sverige 1981;
S. Welinder, ”Det äldsta jordbruket i Närke”, Från bergslag och bondebygd 1984.
Historia:
K. Bodell, Stad, bondebygd och bergslag vid mitten av 1600-talet (1970);
J. Brunius, Bondebygd i förändring (1980);
G. Jonasson, ”Stadsgrundning och bergshantering”, Från bergslag och bondebygd 1993;
H. Norman, Från Bergslagen till Nordamerika (1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Närke. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/närke