skalmeʹja (medellågtyska schalmeide, av likabetydande fornfranska chalemie, ytterst av grekiska kaʹlamos ’rörpipa’; ’halm’, ’rör’), starkljudande koniskt träblåsinstrument med dubbelt rörblad, besläktat med pommern men med längre klangförstärkande klockstycke, i bruk från medeltid till och med 1700-talet.