Sverige

Sverige, stat på Skandinaviska halvön, norra Europa; 528 447 km2, varav 407 311 km2 är landareal, 10 551 707 invånare (2023).

Sverige är 1 572 km långt och 499 km brett. Landet är indelat i 25 landskap, 21 län, 290 kommuner och 2 523 distrikt samt 13 stift och 1 429 församlingar. Huvudstad är Stockholm.

Inledning

Administrativ indelning

Natur

Terrängformer

Berggrund

Jordarter

Jordmåner

Klimat

Utvecklingen av växt- och djurlivet efter den senaste istiden

Växtliv

Djurliv

Naturskydd

Befolkning

Befolkningstillväxt

Ökad medellivslängd

Från utvandringsland till invandringsland

Befolkningens geografiska fördelning

Etniska minoriteter

Språk

Religion

Utbildning

Kommunaliseringen av skolan

Friskolereformen

Sociala förhållanden

Välfärd och fattigdom

Försäkringssystem

Arbetsmarknad, fackföreningar och pension

Barnbidrag och barnomsorg

Sjukförsäkring och hälso- och sjukvård

Jämställdhet

Brott och straff

Näringsliv

Ekonomi

Ekonomisk tillväxt och sysselsättningsförändringar

Ekonomins globalisering

Stora och små företag

Jordbruk

Jordbrukets förutsättningar och struktur

Åkerbrukets odlingsinriktning

Djurhållning

Jordbrukets miljöpåverkan

Jordbrukets socioekonomiska situation

Skogsbruk

Skogsbestånd

Avverkning

Ägarförhållande

Fiske

Fångster

Fångstmetoder, fångster och fångstområden

Yrkesfiskets förändring

Hållbart fiske

Mineral

Järnmalm

Koppar, zink och bly

Silver och guld

Industrimineral och natursten

Energi

Fossila bränslen

Vattenenergi

Vindenergi

Bioenergi

Kärnenergi

Industri

Livsmedelsindustri

Skogsindustri

Stål- och metallindustri

Mineralvaruindustri

Textil- och konfektionsindustri

Kemisk industri

Verkstadsindustri

Fordonsindustri

Service

Affärstjänster

Handel

Mode, musik och spel

Turistnäringen

Utrikeshandel

Handelsbalansen

Tjänstebalansen

Handelspartner

Turism och gastronomi

Transporter

Vägnätet och bilism

Kollektivtrafikens utveckling

Spårväg

Tunnelbana

Järnväg

Buss

Kollektivtrafik till sjöss

Luftfart

Godstransporter till lands och till sjöss

Massmedier

Internet och mobiltelefoni

Dagspress

Tidskrifter och magasin

TV

Radio

Bok- och förlagsväsen

Bokbranschen i dag

Historik

Partiväsen och politik

Författning

Förvaltning

Rättsväsen

Försvar

Det militära försvaret

Det civila försvaret

Historik

Litteratur

Forntid och medeltid

Reformation och humanism

Renässans och barock

Klassicism, upplysning och förromantik

Romantik

Realism och liberalism

Det moderna genombrottet: 80-tal och 90-tal

Från sekelskifte till begynnande modernism

Borgerliga idylliker, akademiker och autodidakter

Modernismens seger

Samhällsengagemang och dokumentarism

Litteraturens återkomst

Före och efter millennieskiftet

Barnlitteratur

Drama och teater

Reformation och barock

Frihetstid och gustaviansk epok

Realism, naturalism och symbolism

1900- och 2000-tal

Revy

Film

Internationella stjärnor

Dokumentärfilmen

Animerad film

Regional filmpolitik

Fotografi

Konst

Medeltiden

Efter reformationen

1800-talet

1900- och 2000-talet

Tecknade serier

Konsthantverk

Stormaktstiden och den gustavianska tiden

1800-talet

1900-talet

Arkitektur

Medeltiden

Trädgårdskonst

Musik

Folkmusik

Populärmusik

Dans

Folkkultur

Förhistoria

Stenåldern: paleolitikum (ca 11000–8200 f.Kr.)

Mesolitikum (ca 8200–4000 f.Kr.)

Neolitikum (ca 4000–1800 f.Kr.)

Bronsåldern

Period I–III: äldre bronsåldern (ca 1800–1100 f.Kr.)

Period IV–VI: yngre bronsåldern (ca 1100–500 f.Kr.)

Järnåldern

Förromersk järnålder (ca 500 f.Kr.–Kr.f.)

Romersk järnålder (Kr.f.–400 e.Kr.)

Folkvandringstid (400–550 e.Kr.)

Vendeltid (550–800) och vikingatid (800–1050)

Historia

Kristnandet och rikets framväxt

Sociala och ekonomiska förhållanden

Kungamaktens resurser

Tronstrider och opposition

Unionstidens första skede

Politisk anarki under senmedeltiden

En växande centralmakt

Konstitutionell kamp och utrikespolitisk aktivering

Stormaktspolitiken tar form

Den karolinska tiden

Frihetstiden (1719–72)

Gustaviansk tid (1772–1809)

Nytt statsskick

Tronföljarval och utrikespolitiskt systemskifte

Karl Johanstiden

Liberal högkonjunktur

Den oscariska tiden

Demokratins genombrott

Mellankrigstiden

Sverige under andra världskriget

Välfärdssamhället

I den globala världen

Litteraturanvisning

Medverkande

Anders Jönsson, Jan von Konow

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.