Becket, som tillhörde en normandisk köpmannasläkt, utbildades bl.a. i Paris. År 1154 blev han ärkediakon i Canterbury och samma år kunglig kansler. Becket, som var Henrik II:s nära vän och rådgivare, valdes 1162 till ärkebiskop av Canterbury. Han avsade sig då uppdraget som kansler och antog en sträng, asketisk livsstil.