Emilio Visconti-Venosta, som i ungdomen var Mazzinianhängare och republikan, anslöt sig på 1850-talet till högerliberalerna och stödde aktivt Cavour i hans strävan att ena Italien under huset Savojen. Som parlamentsledamot från 1860 visade han särskilt intresse för utrikespolitik och blev redan 1863 utrikesminister, en post som han sedan innehade, med