fiske
fiske, enligt fiskelagen (1993:787) verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk. Med fisk jämställs i lagen vattenlevande blöt- och kräftdjur. Till fiske räknas inte
(28 av 196 ord)Fiskeredskap och fiskemetoder
De redskap som används inom industriländernas fiske kan indelas i tre huvudtyper: krok-, insnärjnings- och instängningsredskap.
Bland krokredskapen finns sportfiskeredskap som met- och kastspö och redskap som används av yrkesfiskare, t.ex. backor (långrev). Av insnärjningsredskapen är olika slag av nät eller garn de dominerande. Till instängningsredskapen räknas bottengarn, ryssja (passiv), ringnot, trål och snurrevad. I den sistnämnda gruppen finns både fasta och rörliga redskap. Enligt fiskelagen (1993:787) ska fast redskap ha ledarm och vara fastsatt vid bottnen eller stranden samt vara
(81 av 996 ord)Fiskerilagstiftning och fiskeripolitik
Den svenska fiskerilagstiftningen är sedan 1995 underordnad EU:s gemensamma fiskeripolitik, ofta benämnd CFP (engelska Common Fisheries Policy). Ramarna för fiskeripolitiken följer av EG-fördraget och anges närmare i rådets förordning (EEG) nummer 3760/92 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, vanligen benämnt grundförordningen. Med stöd av grundförordningen har EG utfärdat ett stort antal föreskrifter riktade till såväl myndigheter som enskilda personer i medlemsstaterna. Föreskrifterna, som kungörs i Europeiska unionens officiella tidning (EUT), indelas vanligen efter den gemensamma fiskeripolitikens tre huvudområden: resurser,
(80 av 1301 ord)Historia
Av de svenska medeltidslagarna framgår att fiskerätten i insjöar och åar under medeltiden ansågs tillhöra strandägarna. Däremot framgår det inte klart hur det var med fiskerätten vid havskusterna, även om en bestämmelse i Hälsingelagen om straff för notdragning i annans strömmingsvik tyder på att man även i fråga om havsfisket ansåg att fisket tillhörde strandägaren. Kronan började emellertid redan under senmedeltiden göra anspråk på äganderätten till
(66 av 465 ord)Kontroll av fisket och fiskerinäringen
Kontrollen sker enligt de förfaranden som EG angivit i Ministerrådets förordning (EEG) nummer 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, vanligen benämnd kontrollförordningen. Kontrollsystemet omfattar alla delar av fiskeripolitiken vilken innefattar åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskeresurser, strukturåtgärder och åtgärder avseende en gemensam marknadsorganisation.
Medlemsstaterna ansvarar för kontrollen inom sina territorier och därutanför liggande havsområden över vilka de har överhöghet eller jurisdiktion. Med det sistnämnda avses främst områden vilka inrättats som fiskezoner eller ekonomiska zoner.
I
(80 av 762 ord)Fiske ur etnografiskt perspektiv
Fiske är ett av människans äldsta försörjningssätt, vilket bl.a. visats genom förhistoriska fynd i kustområden världen över. Det var insamlingen av ätbara växter och infångandet av djur som under äldre stenåldern (paleolitikum) utvidgades till att omfatta först skaldjur och senare fisk. Under yngre stenåldern (neolitikum) utvecklades speciella fiskeredskap (se nedan).
Fisket har vanligtvis varit ett komplement till insamling och jakt
(60 av 426 ord)Redskap och metoder
Det är troligt att de tidigaste fiskemetoderna inkluderade fiskfångst med händerna (som i Australien in i vår tid) och med stenar eller redskap som i huvudsak varit avsedda för andra ändamål. Bland fynd från äldre stenåldern finns nämligen fiskrester men inga specifika redskap. Från yngre stenåldern finns det däremot, t.ex. i Norden, talrika fynd av fiskkrokar av såväl ben som flinta. Förmodligen var dock de första krokarna av trä.
(69 av 492 ord)Världsfisket
Under andra hälften av 1900-talet mer än sexdubblades de årliga fiskfångsterna i världen. Sedan mitten av 1980-talet har den årliga vildfångade mängden legat relativt konstant
(25 av 175 ord)Det europeiska saltvattensfiskets historia
Före 1800
Fisket betydde under antiken oerhört mycket för tillgången på livsmedel. Bröd och fisk utgjorde tillsammans med olivolja och vin en basföda, särskilt för den fattigare delen av befolkningen, som oftast fick äta sämre kvaliteter samt saltad och torkad fisk. Fångsterna täckte inte behovet, vilket ledde till att importen av fisk – framför allt från regionerna kring Svarta havet och från Italien – var betydande. Fisket var kustnära, och avsättningen skedde lokalt. Det bedrevs emellertid storskaligt fiske på tonfisk, vars säsongvandring
(80 av 800 ord)1800- och 1900-talen
Holländarna dominerade det europeiska sillfisket fram till mitten av 1700-talet, då den svenska kusten vid Bohuslän blev Europas viktigaste fångstområde, en dominans som varade fram till 1800-talets början. Detta var ett kustnära fiske och ledde till en omfattande export av saltad sill (ca 120 000 tunnor per år) och olja från trankokerierna. Under resten av detta sekel kom fångsterna huvudsakligen från det norska och brittiska fisket. I mitten av 1800-talet var den norska exporten omkring 600 000 tunnor per år och sysselsatte
(82 av 604 ord)Saltvattensfiskets utveckling i Sverige
Fram till 1870-talet
Aktiv svensk fiskeripolitik är en skapelse av det merkantilistiska 1600-talet. Särskilt efter freden i Roskilde 1658, då betydande kuststräckor och vattenområden kom under svenska kronan, växte intresset för att tillvarata saltvattenfiskets ekonomiska resurser. Tidigare expansionsperioder inom fisket hade inte berört svenska kuststräckor. Det medeltida sillfisket kring Skåne var en dansk angelägenhet i lika hög grad som de stora fångsterna i Bohuslän under perioden 1556–87. Detta innebär inte att det svenska fisket tidigare varit obetydligt. Tvärtom upptog fisk en visserligen för
(80 av 703 ord)1870–1913
På 1870-talet började de svenska fiskarna tillämpa den danska fisketekniken med snurrevad. När man från 1893 kunde förvara fångsten levande i fiskebåtarnas lastutrymmen (kvassarna) intensifierades detta
(26 av 185 ord)Efter 1914
Första världskriget innebar för det svenska fisket att fångsterna från fiskevattnen vid Shetlandsöarna och i Nordsjön reducerades. Den relativa prisökningen på fisk gynnade dock näringen, och antalet yrkesfiskare steg. Trålfisket fortsatte att utvecklas, och fångsterna ökade fram till krigsslutet,
(39 av 278 ord)Sötvattensfisket
Sötvattensfiske bedrivs i sjöar och rinnande vattendrag. Främst avses fiske i naturliga vatten, men även fiskodling i anlagda dammar kan räknas till sötvattensfisket. Redskapstyperna inom sötvattensfisket är avsevärt fler än inom havsfisket. De grundläggande redskapen är ljuster, krokar (mete, ståndkrok, långrev), garn, notar (främst kilnot) och instängningsredskap. De sistnämnda kan utgöras av stora, fast förankrade byggnadsverk i de större älvarna (t.ex. laxkista och pata) eller
(65 av 463 ord)Sverige
Under Gustav Vasas tid tillskansade sig kronan egna fiskevatten och skatteinkomster från i huvudsak lax-, sik- och ålfiskena. När klosterväsendet upphörde vid reformationen fördes kunskapen om fiskodling vidare av godsen, som hade anställda fiskare. Även i anslutning till bondbyarna och prästgårdarna i Skåne fanns det fiskdammar i slutet av 1600- och 1700-talen.
Fisket i älvar och sjöar fick avgörande betydelse under kolonisationen av Norrlands inland, och senare även som komplement till ett extensivt jordbruk. Västerbotten var det främsta laxproducerande landskapet.
(80 av 897 ord)Svenskt fiske ur etnologiskt perspektiv
Fisket har alltid utgjort en viktig näringskälla såväl i Sverige som i övriga Norden med långa kuster och rika invatten. I allmänhet har det bedrivits som binäring till olika former av lantbruk. Bortsett från fisket i insjöar och floder finner man för Sveriges vidkommande de största skillnaderna mellan västkusten och östersjöområdet. Medan den mycket rikare tillgången på fisk vid västkusten, liksom närheten till Skagerrak, Nordsjön och Nordatlanten, skapat
(68 av 479 ord)Fiskets folklore
har varit rik och i hög grad präglad av önskemålen att främja den egna ”fångstlyckan” – vanligen på konkurrenternas bekostnad – och att skydda sig
(25 av 174 ord)Svensk fiskeindustri
Sedan förhistorisk tid har fyra sätt att konservera fisk använts: infrysning, torkning, saltning och
(14 av 100 ord)Sysselsättning.
Det forna Göteborgs och Bohus län svarar för 75 % av sysselsättningen, följt av Skåne län och Blekinge län. Surströmmingsindustrin
(20 av 133 ord)Fiskeriforskning
En central del av fiskeriforskningen utgörs av vetenskapliga undersökningar av fiskar och andra havsorganismer, t.ex. kräftdjur, blötdjur, sälar eller valar, som är föremål för fångst/exploatering; se fiskeribiologi
(27 av 189 ord)