frikyrka, kristet trossamfund, baserat på frivillig anslutning till församlingen genom personlig bekännelse. Motsats (i de nordiska länderna): folkkyrka. Frikyrkorna i denna mening, frikyrkligheten, har i allmänhet sitt ursprung och sitt starkaste fäste på anglosaxiskt område. De kan i Sverige indelas i tre huvudgrupper: 1) baptistiska frikyrkor (inklusive Pingströrelsen), 2) kongregationalistiska frikyrkor (bl.a. Equmeniakyrkan), 3) metodistiska frikyrkor (där bl.a. Frälsningsarmén utvecklats; det är en definitionsfråga om den skall räknas till frikyrkorna, då den inte praktiserar dop och nattvard).

Väckelserörelser av frikyrklig

(80 av 781 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Curt Dahlgren
  • Lars Lindberg

Litteraturanvisning

T. Bergsten, Frikyrkor i samverkan: Den svenska frikyrkoekumenikens historia 1905–1993 (1995);
A. Lindberg, Väckelse, frikyrklighet, pingströrelse (1985);
M. Skog, ”Antalet medlemmar i valda samfund 1975–90”, Religion och Samhälle 1990;
G. Westin, Den kristna friförsamlingen genom tiderna (1954);
G. Westin, Den kristna friförsamlingen i Norden: Frikyrklighetens uppkomst och utveckling (1956).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, frikyrka. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frikyrka