M. medarbetade flitigt i Osnabrückische Intelligenzblätter och skrev Osnabrückische Geschichte (1–3, 1768–1824), där han vände sig mot åsikten om medeltidens barbari och föregrep romantikens upplysningskritik. M. ville inte skriva regenternas utan folkets historia och påverkade bl.a. Geijer, vars dikt ”Odalbonden” anses bära spår av M:s idealisering av bondeståndet som