keltiberer
keltibeʹrer (latin Celtibeʹri), benämning på blandbefolkningen av iberer och invandrade kelter på norra och centrala Iberiska halvön under antiken (jämför kelter).
Keltibererna slog mynt, uppförde städer, varav Numantia var den viktigaste, och hade ett eget alfabet. De besegrades av romarna i tre krig under perioden 195–133 f.Kr., men först 72 f.Kr. slogs det sista stora upproret ned. Den slutliga erövringen av deras område var inte fullbordad förrän 19 f.Kr.
Information om artikeln
Källangivelse