kroatiska, sydslaviskt språk talat av cirka 4 miljoner invånare i Kroatien, men även av 1 miljon talare utanför landet, främst i före detta Jugoslavien. I Burgenland i Österrike talas en egen kroatisk variant. Vidare finns många utvandrade kroater i bland annat Australien och USA.

Kroatiskan har tre huvuddialekter, uppkallade efter hur frågepronominet vad reflekteras: kajkaviska (gemensam med slovenska), čakaviska (underlag för det äldsta

(63 av 416 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Adolf Dahl

Litteraturanvisning

V. Anić, Rječnik hrvatskoga jezika (1998);
Barić m.fl., Hrvatska gramatika (1997);
Ž. Bujas, Croatian or Serbian English Dictionary (5:e upplagan 1982);
R. Filipović (utgivare), English–Croatian or Serbian Dictionary (12:e upplagan 1986);
J. Hamm, Grammatik der serbokroatischen Sprache (1987);
M. Katić, Hrvatski i srpski (1995);
R. Katičić, Sintaksa hrvatskoga književnog jezika (1986);
T.F. Manger, Introduction to the Croatian and Serbian Language (1991);
M. Moguš, Povijest hrvatskoga književnoga jezika (1993);
S. Mønnesland, Før Jugoslavia og etter (1992);
I. Popović, Geschichte der serbokroatischen Sprache (1960);
Jans fickordbok (1997);
Svenskt–kroatiskt lexikon (Lexin Språklexikon för invandrare) (1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kroatiska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kroatiska