En typisk vik är ofta en ganska svag inbuktning i motsats till exempelvis en fjord, men mer markant än en bukt. Även sjöar som avsnörts genom strandförskjutningen kallas ibland vikar, t.ex. Brunnsviken norr om centrala Stockholm. Ordet vik ingår i många svenska ortnamn, t.ex. Västervik och Örnsköldsvik.