Åland, finska Ahvenanmaa, självstyrande ögrupp samt landskap i Östersjön, Finland. Åland omfattar cirka 6 500 öar och skär; 1 552 km

(21 av 130 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Ögruppen skiljs från Finland av havsfjärden Skiftet (i Skärgårdshavet) och från Sverige av Södra Kvarken och Ålands hav. Öarna indelas i huvudön Fasta Åland och

(25 av 174 ord)

Klimat

På grund av det omgivande havet har Åland ett tempererat klimat

(11 av 50 ord)

Växtliv

Åland har ett mycket variationsrikt växtliv. Till detta bidrar den kuperade terrängen, de talrika öarna med den långa strandlinjen och inte minst det

(23 av 163 ord)

Djurliv

Av däggdjur finns bl.a. älg, rådjur (tät stam), rödräv, skogsmård, småvessla, ekorre, skogshare och igelkott. Mårdhund, vitsvanshjort och

(18 av 123 ord)

Naturskydd

Det finns 39 naturreservat på Åland, varav Nåtö och Björkör speciellt

(11 av 13 ord)

Befolkning

Den totala befolkningen uppgår till 30 600 invånare (2023), varav knappt hälften bor

(13 av 74 ord)

Språk

Officiellt språk är svenska. Finländska myndigheter är i skriftväxling med Åland

(11 av 41 ord)

Utbildning

Den åländska grundskolan är nioårig. Skolorna är väl spridda över Åland och därför ganska

(14 av 100 ord)

Sociala förhållanden

Boendet på Åland präglas av spridd bebyggelse fördelad på ett stort

(11 av 68 ord)

Näringsliv

Av sysselsättningen finns cirka 75 procent inom servicesektorn, 15 procent inom tillverkning och byggnadsverksamhet samt 8

(16 av 110 ord)

Kommunikationer

Förbindelserna mellan Fasta Åland och skärgårdskommunerna sköts med landsvägsfärjor och förbindelsebåtar.

(11 av 55 ord)

Massmedier

Åland har i förhållande till sin storlek ett rikt utbud av massmedier. Sexdagarstidningen Ålandstidningen, grundad 1891, var länge

(18 av 123 ord)

Statsskick och politik

Landskapet Åland har sedan 1921 en långtgående självstyrelse inom Finland. Grunderna för landskapets statsskick finns i Självstyrelselagen för Åland. Nu gällande lag trädde i kraft 1 januari 1993. Den kan ändras endast av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke.

Det åländska parlamentet, Lagtinget, består av 30 medlemmar valda på fyra år. Rösträttsåldern är 18 år. Förutsättning för rösträtt och valbarhet

(64 av 444 ord)

Kommuner

Åland är indelat i 16 kommuner, som sammanfaller med de historiska socknarna; Mariehamn tillkom

(14 av 95 ord)

Militära förhållanden

Åland är sedan 1856 ett demilitariserat område. Demilitariseringen innebär att på Åland

(12 av 80 ord)

Litteratur

Särpräglad natur, skiftesrik historia och den rörlighet som utmärker livet i ett örike bildar bakgrunden till den åländska litteraturen, som är och alltid har varit rik på förmågor.

En tidig, på öarna läst

(33 av 229 ord)

Konst

En av Ålands första konstnärer var Karl Emanuel Jansson, verksam omkring

(11 av 61 ord)

Folkkultur

Den traditionella folkkulturen på Åland har sin förankring i en befolkning av bönder, fiskare och sjömän, spridd över en övärld som

(21 av 144 ord)

Förhistoria

Ålands äldsta stenåldersfynd tillhör den kamkeramiska fångstkulturen: de första invandrarna kom från det finska fastlandet ca 4 200 f.Kr. Mot slutet av stenåldern befolkades öarna även västerifrån, av företrädare för den gropkeramiska kulturen.

(33 av 228 ord)

Historia

Kristendomens ställning befästes under 1100-talet. Före 1300-talet hade flera kyrkor uppförts och Åland anslutits till Åbo stift, vars biskop 1309–21, Ragnvald II, var ålänning. På Kökar grundades vid mitten av 1400-talet ett franciskankloster. Administrativt var Åland indelat i tredingar med egna domare; ett landsting omtalas 1322, liksom en kunglig uppbördsman. Uppbördsmannen var från 1328 fogde, senare slottsfogde på borgen Kastelholm, som uppfördes på 1380-talet. Officiellt överordnad var hövitsmannen på Åbo slott, men Kastelholm hade ofta egna hövitsmän.

Ögruppen lydde under

(80 av 630 ord)

Medverkande

  • Gustaf Stjernberg
  • Jan von Konow
  • Jonas Gruvö
  • Lars Hamberg
  • Lotten Bergman
  • Martin Ekman
  • Max Engman
  • Monica Nyholm
  • Nils Storå
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Torsten Edgren
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Allmänt:
A.-G. Steinby, Åland (1994).
Terrängformer och berggrund:
H. Hausen, Geologisk beskrivning över landskapet Åland (1964).
Växt- och djurliv:
H. Kulves, Skyddad natur på Åland (1980).
Näringsliv:
G. Kåhre & K. Kåhre, Den åländska segelsjöfartens historia (1988).
Massmedier:
Bo Reimer, Kulturell identitet och massmedieanvändning på Åland (1994).
Statsskick och politik:
N. Fagerlund, Ålands folkrättsliga status och EG (1993);
S. Spiliopoulou Åkermark, The Åland Example and its Components (2011).
Militära förhållanden:
M. Björkholm & A. Rosas, Ålandsöarnas demilitarisering och neutralisering (1990).
Förhistoria och Historia:
M. Dreijer, Det åländska folkets historia (2:a upplagan 1983);
T. Edgren, ”Den förhistoriska tiden”, Finlands historia 1 (1992);
Lars Hellberg, Ortnamnen och den svenska bosättningen på Åland (2:a upplagan 1987);
Martin Isaksson, Kring Bomarsund (1981);
E. Kivikoski, Finlands förhistoria (svensk översättning 1964);
B. Roeck Hansen, Township and Territory: A Study of Rural Land-Use and Settlement Patterns in Åland c. A.D. 500–1550 (1991);
J. Salminen, Ålandskungen (1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Åland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åland