aristotelism
aristotelism, beteckning för filosofiska riktningar som utgått från eller påverkats av
(11 av 13 ord)Traditionen
Under den grekisk-romerska antiken intog Aristoteles filosofi – den s.k. peripatetiska skolan – en undanskymd plats i jämförelse med platonismen, nyplatonismen och stoicismen. Länge var Aristoteles skrifter, så när som på några mindre viktiga dialoger, okända utanför en liten krets av efterföljare som höll till på Rhodos. Inte förrän omkring år 30 f.Kr. blev texterna
(55 av 388 ord)Innehåll och betydelse
Under ett halvt årtusende, från 1200-talet till omkring 1700, finns det aristoteliker bland Europas lärde och filosofer. Men aristotelismen är ingen enhetlig idétradition, vars alla företrädare har samma övertygelser. Det gemensamma för aristotelikerna är texterna, begreppen och termerna snarare än bestämda idéer och ståndpunkter. Utan att gå in på hur texterna används på skilda kunskapsfält kan man skilja mellan tre olika roller hos den europeiska aristotelismen: den kritiska, den skolastiska och den vetenskapliga.
Sin kritiska roll spelade aristotelismen främst i
(80 av 980 ord)