bleckblåsinstrument
bleckblåsinstrument, mässing(s)instrument, numera även brass(instrument) (engelska brass instruments), de västerländska blåsinstrument som är byggda främst av metall och har tonalstring med läppteknik genom ett grytmunstycke eller dyllikt; jämför blåsinstrument
(29 av 202 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Historik
Om vi bortser från mycket tidiga instrument som nordiska bronslurar, keltisk carnyx, grekisk salpinx och romerska bucina, cornu, lituus och tuba kan man hävda att bleckblåsinstrumentens historia börjar på 1200-talet med den av araberna inspirerade raka trumpeten (tuba saracenica). De längre formerna av denna (busina) gjordes hanterligare när man i slutet
(51 av 364 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
A. Baines, Brass Instruments (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
bleckblåsinstrument.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bleckblåsinstrument