bot, inom kristendomen den handling genom vilken en syndare visar sin ånger, får förlåtelse och återvänder till kyrkans och församlingens gemenskap. Jesus och den urkristna förkunnelsen anknöt här till de gamla profeternas botförkunnelse (jämför omvändelse). Från början förutsatte man att alla som döpts skulle undvika svåra synder, och uteslutning ur gemenskapen var oåterkallelig (se bann). Under 200-talet började man allmänt återuppta syndare efter botgöring, trots protester från bl.a. novatianerna. De som belagts med bann återupptogs av biskopen på skärtorsdagen, sedan

(80 av 577 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Per Beskow

Litteraturanvisning

”Botsakrament”, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid ( 2:a upplagan 1980);
H. von Campenhausen, Kirchliches Amt und geistliche Vollmacht in den ersten drei Jahrhunderten ( 2:a upplagan 1963);
H. Karpp, Die Busse ( 1969);
F. Palmer, Sacrament and Forgiveness ( 1960);
A. Thomson, I stocken ( 1972);
O.D. Watkins, A History of Penance ( 1961);
I. Öberg, Himmelrikets nycklar och kyrklig bot i Luthers teologi ( 1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bot. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bot