byråkratiʹ (franska bureaucratie, sen bildning till franska bureau, se byrå, och den grekiska efterleden -kratiʹa

(15 av 101 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Byråkrati som rationell organisationsform

För den mest kända framställningen av byråkratin som organisationsform svarar den tyska sociologen Max Weber. Hans byråkratiuppfattning har varit föremål för åtskilliga tolkningar. Han specificerar sitt begrepp i en idealtyp, som är ett analysinstrument avsett att användas som

(38 av 267 ord)

Kritiken av byråkrati som organisationsform

Många anser i motsättning till Weber att byråkratin inte är någon effektiv organisationsform. Idealtypens egenskaper leder till flera negativa effekter. I samhällsdebatten har termerna byråkrat, byråkrati och

(27 av 189 ord)

Byråkrati som styrsystem

Den analys som inriktas på byråkratins maktposition i samhället brukar se byråkratin som ett styrsystem vid sidan av demokrati, marknad och sociala normsystem. Skilda vetenskapliga discipliner lägger härvid tyngdpunkten på olika problem. Vid analysen av offentlig byråkrati har relationen till den politiska demokratin särskilt uppmärksammats.

John Stuart Mill uppfattar byråkrati som det

(52 av 365 ord)

Medverkande

  • Lennart Lundquist

Litteraturanvisning

B. Abrahamsson, Organisationsteori: Om byråkrati, administration och självstyre ( 1975);
M. Albrow, Byråkrati: Historia, teori, praktik ( svensk översättning 1972);
D. Beetham, Bureaucracy ( 1987);
H. Hernes, Forhandlingsøkonomi og blandningsadministrasjon ( 1978);
E. Kamenka & M. Krygier (utgivare), Bureaucracy: The Career of a Concept ( 1979);
L. Lundquist, Byråkratisk etik ( 1988);
T. Nybohm & R. Torstendahl (utgivare), Byråkratisering och maktfördelning ( 1989);
M. Weber, Ekonomi och samhälle: Förståelsesociologins grunder 3 ( svensk översättning 1987);
E.O. Wright, Class, Crises and the State ( 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, byråkrati. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/byråkrati