Detta innefattar studium av språkets sociala funktioner som kontaktmedel, som skapare och befästare av sociala identiteter och kulturella grupperingar och av språket som föremål för sociala attityder och för sociala och politiska handlingar. Trots vissa tidigare ansatser var det först i början av 1960-talet som språksociologin framträdde som eget forsknings-