fartygskonstruktion
fartygskonstruktion, dels processen att konstruera och bygga fartyg, dels en utförlig
(11 av 33 ord)Ändamålet med fartyget
Fartygets konstruktiva utformning utgör en del av skeppsbyggnadstekniken och beskrivs bäst med utgångspunkt från fartygets ändamål. Fartyget byggs för ett visst syfte, vilket för civila fartyg vanligtvis är att skapa mervärde genom att transportera gods eller passagerare. Militära fartyg kan fungera som rörliga
(43 av 302 ord)Fartygets konstruktiva huvuddrag
När fartyget ligger stilla vid kaj har det en tyngd, som motverkas av flytkrafter. Flytkraften är fördelad utefter fartygslängden i proportion till den undanträngda vattenvolymen. I ändskeppen är fartyget normalt mycket slankt och midskepps fylligare. Räknat per meter fartygslängd är flytkraften liten vid ändskeppen och stor midskepps och
(48 av 338 ord)Fartyget i rörelse
Skeppsbyggaren måste forma skrovets undervattenskropp så att minsta strömningsmotstånd uppkommer vid framdriften genom vattnet. För att skrovet skall rymma så mycket last som möjligt och samtidigt fungera som balk med låg egenvikt utformas det som ett förstyvat skal kring lasten. Övriga mindre regelbundna utrymmen
(44 av 308 ord)Fartygets konstruktionselement
Det största konstruktionselementet i fartyget är således skrovbalken. Det yttersta och enklaste konstruktionselementet är den släta bordläggningsplåten. Mellan dessa konstruktionselement finns ett flertal olika byggnadselement som tillsammans ger stöd åt bordläggningsplåten och sammanför krafterna från vattentrycket med tyngdkrafterna från egenvikt och last och slutligen i skrovbalken åstadkommer kraft- och momentjämvikt med bibehållen hållfasthet. Bordläggningsplåten är avstyvad med hjälp av mot plåten svetsade spant. När dessa spant är utplacerade i längsriktningen benämns de longitudinaler och när de placerats på tvärs kallas
(80 av 633 ord)Konstruktionsmaterial
Vanligaste materialet i fartyg är stål med sträckgränsen 270–390 MPa. I marinens fartyg och i vissa specialfartyg
(17 av 117 ord)